Våren är i antågande

Så här i slutet av mars känner man sig som en mullvad som kommer upp lite lagom yrvaken och blinkar mot solen. Solen ja, den har liksom lyst med sin frånvaro och detta har ju varit mestadels busväder varje dag, och jag som i somras lovade att aldrig mer klaga när det regnar har redan förträngt det. Men nu vänder det och snart kommer grönskan! En fröjd för alla oss som har hästar och säkert alla andra också av olika anledningar. Vår trädgårdsanläggning (läs gräsmattor kring rödfärgade byggnader) hann precis bli klart i höstas, och häromdagen kom en vilsen turist och körde in på vår gård, fick stanna bilen vid häststaketet och insåg att det var återvändsgränd, och sen fräste han runt och körde fast i nysådden. Kom till sist loss. Lämnade efter sig stora vallgravar i gräsmattan.   Härligt, kul att man bryr sig om andras egendom liksom. Men idag kommer solen upp och det får bli nya gräsfrön och kratta. Rädda vad som räddas kan!
Max Åke, vår råttjägare så kallad, har börjat vara ute mer än två minuter, det måste vara ett säkert vårtecken. Han har blivit ett med ragdollflocken nu, och även om det tog tid så har de äntligen accepterat honom som artfrände. Han är ganska barnslig och leker gärna, både med andra katter och med leksakerna. Han är ändå lite för stark för ragdollompisarna så det går bäst när han använder döda leksaker. Sen hade jag hoppats att han kanske kunde följa med till stallet oftare och ta en och annan mus, men det verkar vara något han bara gör när det är fint väder. Han måste i någon mån ha gener från en avlad innekatt, han liknar inte någon av mina tidigare stallkatter i alla fall.
Idar som är chippad och kan vistas med de andra har verkligen njutit av att vara familjekatt igen, han älskar att springa över golven med sina leksaksråttor och han vill gärna vara med och bädda och slänga sig på rygg i sängarna om han får. Han får dock inte sova i sovrummet eftersom han är en fotfetischist. Med sina åtta kilo är han störst och fortfarande lite överviktig men det har blivit bättre. Man kan lyfta honom men man får ha minst båda händerna för han är helt slapp och hjälper inte till det minsta.
Qusai är som vanligt tokrolig och busig. Hon kör lite sitt eget race och fångar gärna sin svans och umgås med Max Åke som hon tycker är stilig och någon att räkna med. Så pass att vi får stänga in henne när hon löper för att hon inte ska trakassera honom. Qusai liknar inte Java och hennes avkommor alls, hon är frimodigare och mer självständig och helt orädd. Det blev en jättebra kombination med Idar tycker jag.